"Vad tar du med dig från 2013, vad är du stolt över eller vad tycker du att du faktiskt förtjänar en eloge för?"
Jag fick frågan på jobbet denna veckan när vi satt en mindre grupp och samtalade tillsammans.
Jag är stolt över mig och maken. Jag tycker att vi hanterar den här skilsmässan så jäkla bra. Självklart kommer det bli svårt framöver och lika självklart borde vi ha hunnit längre med packning och fördelning än vad vi har gjort. Men vi gör det så bra. Det känslomässiga, fördelningen, dottern. Jäklar vad bra vi är!
Igår kväll satt vi och fördelade våra fyra banankartonger med handarbetesattiraljer. Det tog en halvtimme, sen var det klart! Och maken kommenterade efteråt hur tacksam han är över att det går så smidigt varje gång vi sätter oss ner. Varje gång är man rädd för att vi ska bli ovänner och inte kunna kommunicera, men det går, varje gång. Det är något att vara stolt och tacksam för!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar