För en timme sedan satt jag med en stor känsla av skam i kroppen. Jag skämdes över Europa, över de högerextrema, de främlingsfientliga, de nazistiska. Över deras framväxt, deras framgång. 25 % av alla i Frankrike respektive Danmark har röstat på de rasistiska och jag skäms över att tillhöra detta Europa.
Samtidigt spirade ett litet hopp också. Både F! och MP gick fram stort i Sverige och SD verkade inte få så många procentenheter som jag hade befarat. Jag var stolt över mitt land, stolt över valdeltagandet och kände att jag var stolt över de representanter som Sverige skulle skicka till EU och med en förhoppning om att vi skulle kunna påverka till det bättre.
Sedan kom valresultatet som inte längre var en valstugeundersökning och då förändrades allt. SD gick ungefär som jag hade befarat och F! gick sämre. Även om jag fortfarande är fantastiskt nöjd med de senares och MP:s framgångar i valet så förtas den glädjen av att SD tyvärr fick så stort mandat av det svenska folket.
Nu vet jag inte längre vad jag känner...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar