måndag 22 juni 2015

Övertrötthet

Vilken eländig dag. Jobbkaos av det grövre slaget. Det får bli ett separat inlägg, när jag någon gång skaffar en blogg med möjlighet att låsa inlägg. Processen är påbörjad i varje fall.

Kom hem, på tok för sent. Ringde för att kolla med T var A var, de kom hem idag.

Mötte upp dem på affären, handlade, gick hem. Började på vägen hem, dum som jag var, prata om att vi måste rensa ut lite gosedjur från A:s rum. Varpå hon började storgråta och sa att det ville inte hon, hon rensade hellre bort böcker (vilket jag redan gjort, med mycket tveksamt resultat). Jag insåg att den älskade ungen var väldigt, väldigt trött.inte så konstigt eftersom de gått upp innan fem i morse för att hinna med tåget. Och även om hon säkert sovit på tåget, så sätter det sina spår (hon var förresten redan otroligt trött efter Stockholm och två veckor med kusiner och övrig släkt har inte förbättrat situationen, sena kvällar och vaknar ändå ungefär vid sju, kanske åtta på morgonen).

Hon tyckte inget särskilt om det fina rummet (som jag var sömnbristig pga allt ordnande med) utan gnällde fortfarande över att jag vill ändra saker. T tyckte att rummet var imponerande fint. Tack och lov! Jag lagade mat efter lite för långt samtal med T, och lite för många "jo förresten..." från min sida precis när han skulle gå (och några från hans sida, men jag var boven), A lekte med dockskåpet. Vi åt mat, framför Tv:n, A åt långsamt, var nog för trött, men samtidigt hungrig.

Läggningen drog ut på tiden, först allt som ingår i själva proceduren, toa, borsta tänder, läsa saga. Sen själva grejen med att lyckas komma till ro. Den lilla delen tog två timmar. Gråt, övertrötthet, ilska, ont i magen, vill kräkas, ont i halsen, "kan jag inte få sova med dig mamma", måste bajsa, måste kissa, "kan jag få hålla i din fot", sjunga sånger, lyssna Spotify (för att lugna ner gråten), men lyssna för aktivt så den fick stängas av, ilska över avstängningen... Slutligen fick hon hålla foten och då landade hon. Vid det laget var jag kräkfärdig av trötthet.

Bläää, vilken kväll. Och vilken dag dessförinnan.

Alla uppskruvade förväntningar, längtan, saknad, glädje över vad jag gjort för henne med hennes rum och så blir det vara kaos. Övertrött liten älskling. Hon är söt när hon sover.

I morgon är en ny dag, hon kommer vara helt däckad när jag hämtar henne på dagis imorgon. Nu ska jag diska.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar