lördag 6 juni 2015

Stockholm dag fyra, Skansen

Dag fyra, strålande solsken. Dags för Skansen, även detta efter mammas förslag. Jag var skeptisk men detta blev faktiskt bästa dagen i Stockholm, gissa om min mamma plockat ihop en hel hoper pluspoäng?

Jag vet egentligen inte varför jag var skeptisk. Jag har varit på Skansen två gånger i mitt liv, en gång som kanske tio-åring och en gång för ungefär åtta år sedan. Den första gången minns jag ingenting alls av. Den andra var jag där på julmarknad, det var kallt och mycket folk. Jag köpte julgodis smaksatt med päroncognac. Med andra ord väldigt lite erfarenhet för att förklara min skepticism. Mamma insisterade på att Skansen var bra, jag läste på lite och tänkte att eftersom det skulle vara så strålande väder vore det skönt med utomhusaktiviteter.

Så vi gav oss iväg. Samma tunnelbana och samma spårvagn som dagen innan till Junibacken. Jag hade berättat för A att det fanns teater och gamla hus. Hus från hela Sverige, gamla hus. Vi skulle få se hur människorna i Sverige levde förr och om vi ville skulle vi få hjälpa till att arbeta som de gjorde förr. Det visade sig att det var det bästa jag kunde berätta för A. Medeltidsveckan har verkligen gjort henne historie-intresserad och hon ville arbeta! Flera gånger under resan dit frågade hon vad man kunde knoga med och när jag sen ville gå genom stadskvarteren var hon inte alls nöjd. Men det gick!

Vi fick en otroligt fin dag på Skansen. Hängde framförallt vid de gamla husen och A pratade, frågade och hjälpte till. Vi skalade björkkvistar som skulle bli till vispar, gick till bonden med björklöven, tittade på garnet de precis färgat av nämnda löv, lärde oss om hur det fungerade förr, skrev med griffel på griffeltavla och suddade med hartass. Jag hade ingen brådska (fördelen med att inte ha förväntningar) och A fick ta all tid hon behövde och framförallt ville vilket gjorde att hon hjälpte till mycket på björk-stället. Solen strålade från en klar himmel och fåglarna kvittrade. I sådana här sammanhang kommer alla A:s fina sidor fram. Nyfikenheten, förmågan att prata och förstå vuxna människor, hjälpsamheten. Hon sätter ihop informationen till en helhet som gör att hon kan ställa följdfrågor som är helt rimliga och intressanta även för mig.

Vi hann även med att klappa killingarna och beundra påfågeln, men så mycket andra djur han vi inte uppleva för sen var det dags att ta oss till teater på Stadsteatern/Kulturhuset. Tyvärr fick vi lite bråttom eftersom A ramlade, fick ett skrubbsår och började blöda. Det i kombination med en spårvagn som bara stannade i fem sekunder på hållplatsen så att inte ens de som stod på plattformen hann gå på (dit hörde inte vi, jag sprang för allt vad jag var värd med A i famnen, men det räckte inte ) och mina dåliga geografiska kunskaper om Stockholm (som medförde att vi åkte kollektivt en sträcka som hade gått snabbare att promenera) ledde till viss stress, men vi hann. Humöret hade dock dippat något.

Teatern, en dockteater, variant på Rödluvan, spelades på Kulturhusets tak och det ingick glass. Pjäsen i sig var sådär, det hade varit bättre med vanliga Rödluvan än med varianten, men det var trevligt att sitta i solen och äta glass och känna mig kulturell.

Sen spårade allt ut. A som antagligen var både trött och hungrig, jag som antagligen var detsamma. Usch. Gråtande barn, ilsken mamma, ännu ilsknare barn (jag har aldrig sett henne se så arg ut som hon gjorde då och blev väldigt sugen på att fotografera henne, men det passade inte riktigt). Vi åt mat (lite för kryddstark) köpte glass och försökte mildra det hela och sen åkte vi hem. Fortsatt med vissa konflikter.

När A hade somnat påbörjade jag packningen för dagen efter var sista dagen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar